PP.

22 05 2009

Jag tänker rösta på Piratpartiet. Är detta intressant i sig? Inte för mer än jag själv, förmodligen. I mitt korta liv har jag lyckats pricka in röster i både riksdag, landsting, kommun och EU-val för vänsterblocket. Men nu är alltså denna trend för första gången bruten. Det blir en försmädlig liten röst på Piratpartiet. Tydligen.

Anledningarna är flera. Kortfattat handlar det hela om en missnöjesröst angående frågor jag anser enormt viktiga för mig själv och den framtida demokratin. Något som tycks gå helt förbi flera, framförallt högerinriktiga, människor. De brölar ur sig – ”Nämen va? De har ju bara en fråga! Allt det andra då?” och det hela skulle säkert följas upp av ”Äru dum i huvet?” om de inte kommit på sig själva.

Att vi idag ska hota mer av vår personliga integritet på grund av fildelning än vi någonsin gjort för faktiska hot vår nation stått inför, så som fascism och kommunism, finner jag otroligt olustigt och oroväckande. Att tro att den enda frågan PP driver är The Pirate Bays fortsatta spridning av upphovsrättsskyddat material på internet är inte bara en grav missuppfattning, det är nästintill kriminell idioti.

Bör lagen spegla den moral människor i vårt samhälle hyser? Tycker du att din personliga frihet är viktigare än profiten för en industri som inte längre fyller någon funktion? Vill du undvika att förstöra den mest inflytelserika tekniska innovation mänskligheten frambringat sen tryckpressen? Är svaret ja på dessa frågor bör du undra vad i helvete det är våra folkvalda representanter pysslar med. Blockmongons politiska moraliserande undanbedes.

Om man ska vara ett enfrågeparti är frihet en lagom stor fråga.





Idérik på Internet.

3 03 2009

En kombination av ständig brist på inspiration, ett fullspäckat schema och allmänt vinterdeppande leder sällan till storslagna skapandeprocesser. På senare tid tycks allt som kommer ur mig (kreativt så väl som avfall) hålla en i allmänhet låg kvalitet och urvattnad karaktär. En god bok ger konsistens åt allting, då och då.

Jag klarar heller inte av att bli ordentligt förbannad. Efter FRA, IPRED, rättegången mot The Pirate Bay, Victorias bröllop och att facken nu går med på sänkta löner orkar jag inte längre bli arg. För utmattad för att bli ursinnig. En ljuspunkt i vardagen är dock att andra svenskar för en gångs skull tycks göra någon form av uppror. Hur artigt och snällt i tonen det än må vara. Det hela sker nästintill uteslutande i Facebook-grupper, som ingen sen bryr sig om. Men det är en början, en öppning, en chans.

Revolution är så söligt. Jag föredrar att ta en kopp kaffe och diskutera. Ineffektiv är ibland synonymt med behagligt. Om vi bara kunde sammanfoga det hela till ett koffeinstint och småpirrigt blodbad utan stök. Under tiden sitter jag här på hörnet och sörplar medan jag läser klart.





För sverige – i otid.

24 02 2009

Victoria ska gifta sig! Hon ska få sin Daniel. Kan ni tro det? Nej, inte jag heller. Det blir säkerligen en magisk och alldeles underbar kväll på slottet när detta giftermål till slut ingås, inför både gud (som ju bestämt att hon ska bli drottning) och det svenska folket. Det är allt bra tur att vi har en kungafamilj. Så att vi får något extravagant och påkostat evenemang att distrahera oss från det faktum att vi snart alla är arbetslösa. Har du riktig tur kanske brudparets ekipage krossar din fot på väg till kyrkan. Ett oförglömligt minne av ett viktigt kapitel i världshistorien blir ditt för evigt. Tillsammans med haltandet.

När ekonomin fullständigt kollapsat och gäng av vilda hundar ylandes stryker omkring utanför dörren kan vi hålla oss varma i våra små skjul med tanken av att successionen är säkrad för ännu en generation. Sverige är bevarat. Ett folks framtid räddad. Nu återstår bara att vår kronprinsessas livmoder är fruktbar så är lyckan total. Måtte det bli ännu en härförare av de mått vi är vana vid!

Vilken ren och skär glädje att hennes blivande make dessutom är en man av folket. I dess vidaste bemärkelse naturligtvis. Han må inte vara adlig, men han har en humanoid kroppsform och andas nästan säkerligen någon slags syreblanding. Han bör enligt uppgift även inta näring genom en öppning i skallen. Förvisso av typer och kulörer sällan skådade av oss ur pöbeln. Men det är likväl naturlig näring och inte alls barnasjälar som republikaner antydit. Detta är en förbannad osanning.

Våra medier har utför ett alldeles exceptionellt arbete i att bevaka denna händelse. De har under dagen försett oss med metervis av artiklar och kolumner i ämnet. Mer att följa, oundvikligen.





Ropen skalla,

10 11 2008

papper

Jag instämmer, håller med och har en åsikt som är den samma som detta. Papper åt folket! Men vilken typ av papper? Toapapper eller hushållspapper? Vilket egentligen är exakt samma sak, men som aldrig får förväxlas. Bakplåtspapper eller utskriftspapper? Det finns mycket roligt man kan ha med papper. En framtid fylld av möjligheter och äventyr väntar.





Pedofiler och Allmänheten.

7 06 2008

Människors allmäna jargong gör mig ibland så fruktansvärt jävla trött. Nu är hela pedofil-hetsen i full gång igen. Se upp, pedofiler lurar överallt! De kommer att våldföra sig på era barn när ni som minst anar det!  Titta aldrig bort! De är inte bara gravt sjuka människor, de är onda! Ren och skär ondska ser man så sällan nu för tiden. Det är skönt att kunna peka på någonting och direkt avgöra om det är ondskefullt. Lite tryggt och säkert och mysigt.

Det är frukstansvärt lätt att sitta i fikarummet på sitt jobb eller i sin blogg och hävda att dödsstraff är ett gångbart alternativ för pedofiler. Det vill säga ifall man inte bryr sig om att tänka efter i mer än fem sekunder. Att ett specifikt fall kan vara helt solklart och uppenbart betyder absolut ingenting. Lagen är inte selektiv, den stiftas inte olika för enskilda ärenden. Släpp era bibliska hämnduppfattningar. De är bara 1500-tal…

Missförstå mig rätt nu. Jag tror på rätt och fel i alla situationer. Evidentiella så väl som moraliska. Sen kan de vara näst intill omöjligt för en människa att urskilja dessa sanningar. Detta betyder däremot inte att vi ska sluta försöka. Idén att moral är subjektivt ”rätt” för någon men ”fel” för en annan och att ingen därmed har monopol på sanningen är fånigt önsketänkande. 2 + 2 blir inte 5 för dig, hur mycket du än kisar. Sanningen är inte demokratiskt framröstad. Den kan vara obekväm och hemsk och väcka anstöt, men det gör den inte mindre sann.

Pedofiler är psykiskt störda individer i behov av vård. Punkt slut. Deras handlingar, om det gått så långt, är utan tvekan vidriga. Rent av ondskefulla. Men personen är inte ondare än någon annan psykiskt störd människa. Eller kan man rangordna psykiska störningar på en skala av godhet? Är anorexia mer eller mindre ondskefullt än schizofreni? Så när folk säger att de vill slå ihjäl peodifler eller kemiskt kastrera dem blir jag lite fundersam. Särskilt när det är en folkvald som gör sådana uttalanden.

Detta stinker av den klassiska uppfattningen om mental hygien och renhet som vi höll på med förr här i Sverige. Ni vet, när de spårade ur lite och vi inte bara kastrerade de psykiskt sjuka utan även en massa annat ”oönskat” folk. Folk som zigenare, fattiga, lapp-jävlar och de mentalt slöa (vad nu det innebär). Än en gång, missförstå mig rätt. Jag jämför inte romer och samer eller nån annan än just pedofiler med pedofiler. Men om vi ska börja kastrera personer, var drar vi då gränsen? Ska vi bara just kastrera sexualförbrytare? En viss underkategori av dem? Mycket av den njutning de får ut av sina brott är inte direkt kopplat till den konventionella bilden av sexualitet och deras pung. För att inte nämna de fåtal kvinnliga sexualförbrytare som finns. Hur permanent behandlingen är anser jag inte vara det väsentliga. Vad händer om någon feldiagnostiseras? Trot eller ej så gör psykologer fel ibland. Jag vet, jag blev också chockad när jag fick höra det. Jag spottade ut mitt litium rakt i latexmasken på min gimp.

Om nu en del människor vill släpa ut pedofiler på våra torg och stena dem till döds så tycker jag vi gör det. Kom igen! Vi kan nog utan problem samla ihop ett par hundra pers och storma våra häkten och fängelser. Polisen lär inte göra allt för mycket motstånd. De kommer försöka hindra oss lite halvhjärtat i några minuter men tycker egentligen precis som vi och ger med sig till slut. Sen är det fritt fram att spetta loss lite kullersten från gatan och påbörja arbetet. Nå, ingen som vill? Håll käften då för helvete.





Mörkrädd.

12 05 2008

Är det bara jag som blir livrädd för sånt här? Thomas Bodström måste ha gått och blivit sinnessjuk på senare dar för det är det enda sättet att beskriva ett sånt här förslag. Den mannen har blivit så full med skit att om du gav honom ett lavemang skulle han få plats i en skokartong. Vad hände Tommy? Du var ju ung och fager och hade massor med energi en gång i tiden. Har du hängt lite för mycket med förbittrade gamla rikspolischefer?

Thomas Bodström visar vad han tycker om det svenska folket.

Att Beatrice Ask skulle tycka att det var en bra idé är väl kanske inte direkt förvånande. Hon är moderat och har ingen utbildning eller kunnande i ämnet. Är det nåt högern blir sexuellt upphetsade över är det att spara in skattemedel samt ordning och reda. Det och att äta upp små barn för att deras oskyldiga själar livnär dem och får deras förstenade tjäriga hjärtan att fortsätta slå i ytterligare några veckor. Det finns en ganska logisk förklaring till varför polis, åklagare och domare är separerade i vårt juridiska system. Och den har ingenting med kostnadseffektivitet att göra. Vad kan det vara för nåt? Satiren håller på att bli verklighet.

Här har vi vår framtid gott folk.

Men så länge poliser och åklagare slipper göra sina egentliga jobb och vi sparar lite pengar kan vi nog säkert sova gott om nätterna. Vetandes att vårt omutliga och högst kompetenta polisväsende vakar över oss. Kan någon säga; Polisstat?